Konstteori

Vad är konst?

Slår man upp ordet konst i Nordstedts svenska ordbok får man inte i utbyte några enskilda synonymer, utan längre förklaringar och exempel på vad subjektet kan tänkas vara.

Jag får följande förklaring; 1) Särskild oundgänglig färdighet nödvändig för visst syfte; ofta delvis inlärd  2) Verksamhet som syftar till att hos människor framkalla särskilda sinnesintryck som ger upphov till känslomässig eller tankemässig inlevelse som vanligtvis innebär något slags högre njutning <sammanfattande betckning för måleri, musik, litteratur etc>.

Visst är det en någorlunda förklaring men för att få riktigt svar eller åtminstone närma oss något motsvarande till frågan bör vi gå aningen djupare i ämnet. 

 

Innan jag började forska i frågan hade jag inte den blekaste aning om att det faktiskt finns en teori som omfattar subjektet, nämligen s.k konstteori. Konstteorin har funnits (dock länge utan titel) ända sedan konstens födelse hos de primitiva individerna och deras bisonoxe-målningar.  Ja, människan har faktiskt alltid spekulerat i frågan och tidvis kommit fram till olika teorier och ``slutsatser´´. Frågan är dock om gåtan ännu är besvarad? 

bisonmona.jpg

 

Funderingarna uppstår naturligt i fascinationen och närmandet av konst och följdfrågan har i princip alltid varit den samma; Vad är det här för något egentligen? Varför fascinerar den? Till vem är den menad? Kan Jag skapa något motsvarande?

För att förstå sig på konsten och konstteorin kräver det att man någorlunda kan sin historia. Varför då? Jo, för att konsten är på sätt och vis (men ändå inte) en del av kulturen vilken hela tiden ändras med samhälle och tid. Dessutom har konsten inga regler (den styrs efter konstnärens egen moral och vilja) och därför kommer synen på den också alltid att förändras.

Följande fråga blir då; Vem har makten och underlaget att utforska konsten och hur är det ens möjligt då det handlar om något som så starkt bygger på inution?

Tusen frågor och minst lika många teorier. Dock ska jag försöka fånga in mittpunkten och bygga upp någon slags medvetenhet angående subjektet.

 

Konstteori bygger inte på en persons eller eras åsikter, utan skiftar och förändras ständigt beroende på vem och vad du frågar. Genom historien har både konstnärer, filosofer, teoretiker, kritiker, högre religiösa ledare, författare, åskådare etc bidragit till konstteorin, så även du och jag kan göra det, vilket vi också gör om än omedvetet i form av reaktioner, intresse och uttalanden.

Vi har alla olika uppfattning om vad konst är. Vissa anser att det måste vara vackert (frågan är då vem som avgör vad som är vackert eller inte?), vissa menar på att det måste finnas en djupare innebörd eller ett syfte, en del tycker att det kan vara i princip vad som helst och andra tycker att det inte finns i överhuvudtaget.

Även i historien har man sett olika på saken, t.o.m inom relativt heterogena grupper. Synen på konst kan bero på allt i från kultur, språk, klass, ålder etc.

Dock en sak som tydligt visar sig i s.k konsteoridiskussioner olika slags personer emellan är att de som har en lite närmare relation till konsten oftast får ut mest, reflekterar mer och har helt enkelt mer att säga. En sådan person behöver inte nödvändigtvis vara konstnär, utan bara med ett lite djupare intresse för subjektet och kanske eventuella erfarenheter.

Ändock är ju konstnärens egna reflektioner också viktiga. Kanske inte alltid för det specifika verket, utan mer som ett bidrag till konstteorin i sig.

Vad konstnärer själva sagt om just detta kritiska subjekt formar inte en systematisk teori, dock reflekterar deras observationer den aktuella erfarenheten av konstnärer i formandet av ett konstverk. De tillåter oss att bevittna det vi idag kallar ``den kreativa processen´´ så nära som möjligt.

 

forstoringsglas.jpg

 

Att subjektet Konst är väldigt filosofiskt kanske framgår mer och mer och filosofer har likaså haft mycket att säga om konsten.

Platon talade om ``falska illusioner´´ i sin egen eras konst och han fokuserade mer på de specifika konstarterna i sina analyser.

Även Hegel koncentrerade sina tankar på specifika konstarter och han skapade dessutom ett system för den inviduella konsten inom arkitektur, skulptur, målning och poesi, vilken gav en filosofisk förklaring av deras karaktär, historiska sekvens och blommning. 

 

Liksom alla teorier har konstteorin sett olika ut från kultur till kultur och från period till period. I mer traditionella samhällen blir teorin och dess diskussioner mer specifika.

Ett bra exempel på detta är medeltiden som ju så starkt var präglad av kristendomen och de abrahamitiska religionerna i överhuvudtaget. Diskussionerna då handlade i huvudsak om hur man på ett korrekt sätt avbildar ett specifikt helgon, vad som får avbildas, vad som inte bör avbildas, hur den religiösa konsten skulle se ut etc.

I mindre traditionella samhällen  blir diskussionerna desto bredare och likaså konsten. Man går tillbaka till det mest primitiva och analyserar på en mer filosofisk grund, något som ju beskriver dagens på sätt och vis mångfaldiga samhälle ganska bra.

Dock tog människan detta steg, in i den mer öppna och primitiva konstvärlden, tidigare än så. Redan på 20-talet började man i västvärlden inspireras av de få afrikanska fasader som fanns samt somliga kända objekt från Paris. Ut i från dessa byggde man sedan upp ett helt nytt koncept och ideal. 

 

ikonpicasso.jpg

En medeltida ikon vs. en Picassomålning från 20-talet

 

Trots detta stod en stor del av 20-talets konstkritik kritiskt emot denna moderna primitiva konst och man jämförde den med de förhistoriska grottmålningarna som något väldigt underutvecklat.

 

Detta motstånd är något jag tycker man kan uppfatta än idag. Det händer ofta när man går på konstutställningar att man ser folk lyfta på ögonbrynen och kanske se lite allmänt förvirrade ut när de beskådar ett minimalistiskt verk och nog händer det lika ofta att man själv gör det. Vi är nog många av oss mer konservativa och i behov av tradition/igenkännande än vi tror och därför kan den minimalistiska primitiva konsten upplevas aningen avlägsen för oss.

Dock bidrar ju även denna grupp till konstteorin, vilken ju inte i första hand bygger på acceptans utan snarare på ifrågasättningar som ju bidrar till de mer djupgående diskussionerna.



Ett typiskt minimalistiskt verk

 

 

I fråga om de moderna konstnärerna finns det många av dem som gjort ett djupt avtryck i skapandet av konst.
Vad dessa konstnärer komponerat är inte bundet till något specifikt, varken genre, konstart eller medium.

Ett tydligt exempel på denna moderna attityd är Wassily Kandinskys (rysk målare, grafiker och konstteoretiker 1866-1944) teori om målning. Skrivet i The Spiritual of art, artikulerade han något som kom att bli känt som ``det abstrakta´´ inom målning. Hans reflektioner om komposition, linje och färg skulle komma, och kom faktiskt, att bli ett element i skapandet av konst.

Hur som helst blev inte Kandinskys tankar att bli strukturen i utformandet av en målning, inte heller blev det förankrat i någon specifik konstart. Dock kom hans uttalnde om färg att bli en av de allra viktigaste riktad mmot et subjekt som är väsentlig för vilken målning som helst.

Dock är det abstrakt, mer abstrakt än någon annan form av uttalande/påstående om samma subjekt. 

För Kandinsky var skapandet ett medel att tydliggöra överensstämmelserna mellan sinnesintrycken och studiet av det ockulta (mystiska), en väg till insikt om de lagar som styr de parallella upplevelserna. I sitt teoretiska arbete från 1912, Om det andliga i konsten, presenterar han ingående drivkrafterna bakom sitt måleri.



Samma år som Kandinsky uttalade sig i The Spiritual of art skrev också den tyska filosofen Wilhelm Dilthey studier publicerade som Das Erlebnis und die Dichtung, (erfarenhet och poesi). Bägge texterna på samma språk och i samma land med bara tre års mellanrum. Diltheys område var egentligen inget annat än poesi, dock är myckt av det han säger giltigt även för den visuella konsten.

Hans doktrin, av stora influenser i det moderna tänkandet, talar för att erfarenhet är det ultimata motivet i skapandet av konst.

Ett annat exempel, ofta förekommande i moderna diskussioner, är hur perspektiv komponerade i den tidiga renässansen bidragit till vår kunskap och tolkning av 1500-talets konst.

Utan dessa dokument skulle vi förmodligen inte kunna sätta finger på vad ett perspektivs konstruktion egentligen betyder för eran i vilken den kommit till och vad som hav uttryck för den.



Albrecht Dürer (tysk målare, grafiker och konstteoretiker 1471-1528) talade om ``det utomordentliga perspektivet´´ när han hade en geometrisk konstruktion i åtanke. Doktrinen faställde inte bara systemet för man representerar figurer figurer och objekt i tomrum, det formade också det komplexa system av vad en bild är.



Ett sista upplysande exempel, också ofta refererat av moderna studenter, är Johann Winkelmanns ( tysk konsthistoriker, nyantikens grundläggande teoretiker och kännare av klassisk konst 1717-1768) idéer om klassisk grekisk skulptur. Dessa texter är centrala dokument från mitten av 1800-talets konstteori.

Komponerade på ett kritiskt stadie av övergång, avslöjar och förser de  med en utomordentlig redogörelse den neoklassiska stilen under det sena 1800-talet- ungefär en generation efter de var skrivna- vad den egentliga avsikten var.

Winckelmanns beskrivning av grekisk skulptur från 500-talet f.Kr är även en formulering av det sena 1800-talets missnöje med arvet från barocken. Hans vision om konst och kultur från en avlägsen tid är kanske just för att det är en utopi projekterad mot en svunnen värld, då den avslöjar ursprungskällan av framtidens utvecklingar inom konsten.



Grekisk skulptur vs. Nyklassisk målning. Kan du urskilja likheterna?




Konstteori är viktigt, inte minst för konstnärer själva som ju genom sekel brottats med konstens alla dilemman för att helt i genom förstå sina egna verk.

Konstteorin är brett lokaliserad mellan historisk och aktuell konst inkluderat den inviduella egengjorda målningen/statyn eller vad det nu är, den generella kulturen inkulderat några aspekter som åtminstone har lite grann med konst att göra.

Kort sagt; både konsten och konstteorin bygger på varandra.

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.
[ X ]

Ägaren av denna hemsidan har inte loggat in på över 6 månader.

Är detta din hemsida? Logga in här för att ta bort denna rutan.

Eller starta din egen hemsida med N.nu: