Konst idag

 

1945-idag

 

Den tekniska och ekonomiska återhämtningen efter andra världskriget gick snabbt i Västeuropa.

Det kaos och den förtvivlan kriget hade fört med sig fanns ännu kvar i människors medvetande och kom att prägla en stor del av filosofin samt kulturen de kommande årtiondena.

Ånyo föddes en generation, ånyo en framtidstro. Dock också starka protester mot det konsumtionssamhälle som börjat växa fram mer.

Idag har mycket förändrats sen 1945, t.ex. har vi tagit steget in i informationssamhället. Internationell handel, IT samt förbättrade kommunikationer har ökat rörligheten mellan konstinenterna.

Genom denna globalisering ökar även utbytet av idéer och kulturmönster, vilket i sig bidrar till en mångfald som är svår att överlicka.

 

I äldre samhällen har en hög levnadstandard endast varit möjlig för en minoritet människor (de rikare), medan man i industriländer med den tekniska utvecklingen har kunnat förse majoriteten med bättre levnadsvillkor.

De tekniska hjälpmedlen har förenklat vår vardag och massproduktionen av konsumtionsvaror har bidragit till ett materiellt överflöd.

Kommunikationerna har förbättrats. Med bil och flyg har de geografiska avstånden minskat och med avancerad rymdteknik är t.o.m. universum inom räckhåll.

Datorn har inneburit en lika stor revolution för informationsspridningen som boktryckarkonsten en gång gjorde, om inte större.

De läkarvetenskapliga framstegen har gett oss möjlighet att bota sjukdomar som förr var dödliga, som t.ex. tuberklos, och med hjälp av transplantationsteknik kan människo liv förlängas.

 

Trots de oerhörda framstegen inom teknik och vetenskap har misstron mot just dessa aldrig varit större.

Den odelat optimistiska tilltro som fanns i början av 1900-talet byttes ut mot tvivel i samband med de två världskrigen.

Allt ifrån tillverkningen av atomomber, kärnvapen och kloning av levande varelser har väckt debatter och kluvna åsikter.

 

gen.jpg

 

Den tid vi lever i idag brukar ibland benämnas som den postmodernistiska, -tiden efter modernismen.

Vad som innefattar begreppet postmodernism är omdiskuterat och all kulturell utveckling från 1945 kan inte ses som en reaktion mot modernismen.

En tydlig tendens är har varit att variationsrikedomen och stilblandningen nu är större än tidigare.

 

I samband med andra världskriget förlorade Europa sin ekonomiska och politiska ledarställning till USA och samtidigt hamnade även den västerländska kulturen under amerikansk påverkan.

Den amerikanska livsstilen och de amerikanska värderingarna spreds till Europa genom filmer, musik och böcker, men också genom produkter som Coca-Cola.

Dock har den amerikanska dominansen inte tagit över helt och hållet då kulturen, precis som resten av samhället, globaliserats. Detta har istället lett till en rik mångfald av influenser.

En annan tydlig tendens under 1900-talet har varit den att kulturen kommersialiserats och att den breda ``populärkulturen´´ har fått större utrymme, inte minst sedan televisionens genombrott på 1960-talet.

 

Tillskillnad från tidigare epoker har ungdomar under 1900-talets senare hälft blivit en viktig kulturbärande grupp.           Den unga generation som växte upp efter andra världskriget levde i ett högre materiellt välstånd än vad deras föräldrar gjort. Samhället erbjöd en större trygghet och frihet än vad tidigare och högkonjunkturen gjorde det möjligt att förlänga ungdomstiden genom att studera istället för att arbeta.

Skillnaden mellan gammal och ung blev mer påtaglig och media insåg snabbt värdet av denna nya köpstarka grupp som längtade efter egna kulturella uttryck.

Ungdomarna tillägnades därför egen musik, egna böcker och egna filmer som speglade deras drömmar och verklighet.

Förädrarna var oförstående och förfasade sig över Elvis Presleys obscena höftrullningar och Beatles långhåriga frisyrer.

 

beatles.jpg

 

Ungdomskulturen fick sitt genombrott i USA i mitten av 1950-talet och spreds därifrån via massmedia till Europa.

På 60- och 70-talen präglades ungdomskulturen av ett avståndstagande, inte bara från föräldrarnas värderingar, utan från hela det materialistiska samhället.

Kulturen höll tidigare generationer ansvarig för  krig, förtryck och miljöförstörelse.

En hippierörelse uppstod och unga protesterade mot USA:s krig i Vietnam under slagordet ``Make love, not war´´.       De gjorde uppror mot det etablerade samhället med en blandning av pacifism, österländsk mystik och en liberal syn på sex och droger. 

 

woodstock2-1968-thumb-550x352-8842.jpg

 

Fram till 1960-talet var gränserna mellan de olika konstformena fortfarande tydliga.

Sedan 70-talet har det emellertid blivit vanligare att gränserna suddats ut och att konstformerna integrerats.
T.ex. samverkar skulpturen ofta med andra konstformer som måleri, foto, text, film och musik till mer eller mindre tillfälliga konstverk, s.k installationer.

Konstnärliga och vardagliga föremål placeras ut i ett rum och tillsammans förmedlar de en upplevelse eller ett budskap. Det kan handla om kritik mot konsumtionssamhället, stereotypa könsroller eller andra moraliska frågor.                      Ofta  är den konstnärliga idén viktigare än själva utförandet.

Detta är utgångspunkten för de s.k konceptkonsten. I ''extrema'' fall förekommerdet inte ens något konstverk utan endast skisser över konstnärens idé.    

Målet för konceptkonsten var att väcka tankar hos publiken, inte att skapa bestående konstverk.

Den österrikiske konceptkonstnären Erwin Wurm arbetar bl.a. med vad han kallar för ``enminutsskulpturer´´.               I dem får publiken ta del av Wurms skrivna eller teckande instuktioner och med hjälp av några föremål, t.ex. frukter och plastbollar, får de sedan själva förverkliga levande, högst tillfälliga skulpturer.

 

I olika s.k happenings och performances blir konsten levandegjord av konstnärer, poeter, skådespelare, musiker och/eller dansare.
De kan liknas vid en teaterföreställning utan intrig och där vad som helst kan hända. Ofta får publiken ta aktiv del och blir därmed delaktig i skapandet samtidigt som gränsen mellan ``konst´´ och ``verklighet´´ suddas ut.

 

I tidigare eror hade man lagt tonvikt på det verklighetstrogna och realistiskt avbildade, men när Marcel Duchamp (fransk målare och skulptör) 1917 upphöjde en urinoar till konsverk införde han bestämt en ny definition av vad som är konst.   Han ansåg att det var sammanhanget och inte föremålet i sig som gjorde konsten.

 

pisoar.jpg

Duchamps Fontän. Endast signerade föremål som dessa
kallade han, och kom också att kallas ready-mades.

Denna konstuppfattning har fått sitt definitiva genomslag efter andra världskriget.

Det vi ser på museer och gallerier, vad det nu än kan vara -betraktar vi som konst och begreppet ``konst´´ har allt sedan efterkrigstidens konstnärer tänjts ut. Kanske så pass mycket att många tappat hoppet om den?

På 1960-talet signerade italienaren Piero Manzoni levande personer och utnämnde dem därefter till konstverk.              Samme man sålde sin utandningsluft i ballonger och paketerade sin avföring i konservburkar som han sålde för samma pris som guld.

En av de konstnärer som runt sekelskiftet 2000 väckt stor uppmärksamhet är  och som uppfattats både stötande och obscen är den amerikanske fotografen Andres Serrano.

När han i verket Piss Christ (1987) sänkte ner ett krucifix i en behållare med urin anklagades han för hädelse.                 Detta utlöste hetsig debatt i USA i fråga om samhället verkligen skulle stödja institutioner som ställer ut den här typen av konst.

År 2007 ställdes Serranos kontroversiella bildserie A history of sex (1996) ut i Lund och efter några dagar vandaliserades utställningen.


Provokationen har varit återkommande i den moderna konsten och den har inte bara tänjt på de konstnärliga gränserna, utan även de moraliska.
Detta har gett upphov till en rad frågor; var går gränsen för den konstnärliga friheten? Vilket moraliskt ansvar har konstnären? Är konsten och konstnären upphöjd över samhällets lagar och normer?

 

 

 

 

 

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.